Tillie Anderson - Svenskan som blev amerikansk cykelchampion i slutet av 1800-talet.

En synål blev början till en karriär som tävlingscyklist.

Även om cykeltävlingar för kvinnor lanserades redan år 1879 (under höghjulingarnas era) i Amerika, så sågs de främst som ett nytt tidsfördriv i stället för som sport. Detta förändrades totalt genom introduktionen av den "moderna" kedjedrivna cykeldesignen år 1890, och den som till största delen bidrog till att kvinnor nu började ses som seriösa utövare av tävlingscykel som en sport var Tillie Anderson.

Tillie (döpt till Matilda), som mellan åren 1897 till 1902 var känd som "världens kvinnliga cykelchampion" föddes den 23:a april 1875 i Grevie i Skåne som den fjärde av fem syskon. Efter faderns död när hon var 8 år gammal så började hon jobba på olika gårdar i trakten för att bidra till uppehället för familjen. 1891 emigrerade Tillie och brodern August till Amerika och anslöt sig till den äldre systern Hanna i Chicago, och resten av familjen följde efter 1892.

Tillie började jobba som sömmerska och hade inom 2 år tjänat ihop tillräckligt med pengar för att köpa sin första cykel. Jag köpte inte cykeln av sport eller hälsoskäl, utan mer för att cyklar användes av allt fler kvinnor och jag ville testa denna nya fluga. Ganska omgående övergick cyklandet även till att börja tävla. Hennes trolovade Philip Sjöberg insåg snart att Tillie var en starkare och bättre cyklist än vad han var, och blev därefter i stället hennes tränare och coach.

Tillie vann i det närmaste alla lopp hon ställde upp i och slutade som etta i 123 av 130 lopp. På 1890-talet var dessa lopp vanligtvis 6-dagarslopp, då kvinnorna cyklade i maxhastighet under 2 timmar per dag i en velodrombana på ca: 201 meter i längd.

Tävlingsformatet passade Tillie, som visat strålande prov på sin styrka och tävlingsuthållighet. En annan styrka verkade även vara att kunna tävla och tänka samtidigt, som en dåtida tidning skrev i en artikel om henne. Hon gillade att ligga i täten, men avaktade dessutom listigt det bästa tillfället att spurta förbi eller ifrån sina konkurrenter i en våldsam finish.

Sexdagarslopp var populära men även tuffa för utövarna, och Tillie var en blygsam och värdig mästare av sporten.
Tyvärr så måste hon sluta tävla 1902, då kvinnor förbjöds från cykeltävlingar efter en allvarlig cykelolycka då en annan känd cyklist Dottie Farnsworth dog. Dottie dog inte under en tävling, utan efter en cirkusrelaterad cykeluppvisning.

Samma år dog även hennes make i TBC. Tillie blev efter den abrupt avslutade cykelkarriären massör, och levde ett lungt liv fram till sin död 1965. På äldre dagar (mitten av 1950-talet) gjorde Tillie även ett uppmärksammat besök i det forna hemlandet Sverige, och år 2000 valdes Tillie Anderson Sjoberg in i Bicycle Hall of Fame


Mer om Tillie kan du läsa här.

The Great British Sewing Bee - Del 4, finalen...

Så var det dags för finalen i The Great British Sewing Bee.

BBC - The Great British Sewing Bee

Harris Tweed - Changerad tweedkavaj på loppis, bra tyg...

Det är inte så att jag är ute på någon mission att försöka rädda varje tweedkavaj jag ser på loppisar. Jag har nämligen allt jag behöver i den vägen. För den sakens skull kan jag inte låta bli att öppna plånboken när jag verkligen gör ett fynd.

Kavajen i Harris tweed som jag sprang på var inte världens snyggaste eller i bästa skick. Den var i en udda model med överdimensionerade axelvaddar, varken sido eller mittsprund, väldigt sliten i fodret och med långa slag och låg tvåknapparsknäppning. Med andra ord något som har tjänat ut som klädesplagg och som jag absolut inte skulle använda.

Enda anledningen till att den inköptes var det fina fiskbensmönstrade tyget i Harris Tweed, och priset på 60 kronor. Det finns en hel del tyg i en kavaj som går att återanvända till mycket annat, det jag främst har i åtanke är att sy ett par kepsar (vanlig och newsboymodell), och om det räcker kanske en väst (jag har fortfarande svårt att beräkna tygåtgång).

Jag har sprungit på kavajer i Harris och Donegaltweed tidigare, men då de ej varit i min storlek men med bra tweedtyg samt snygga och välskötta, har jag ändå avstått från inköp (även då priset varit bra). Det tar emot att sprätta sönder ett bra, användbart och snyggt klassiskt plagg, så det är bättre att det kommer en annan köpare tillgodo och används.

The Great British Sewing Bee - Del 3

Nu är tredje avsnittet uppe av The Great British Sewing Bee.

BBC - The Great British Sewing Bee

The Great British Sewing Bee - Del 2

Nu är andra avsnittet uppe av The Great British Sewing Bee.

BBC - The Great British Sewing Bee

Paisleymönstrade stuvar - Kan bara inte låta bli att handla...

Nu då mitt armbrott hindrar mig från att sy i ytterligare 2-3 veckor, får man ta tillfället i akt att göra annat som att införskaffa material till framtida projekt. Vid ett besök på Olssons i dag hittade jag följande två paisleymönstrade stuvar, och då jag är svag för just paisleymönster kunde jag inte låta bli att handla.

Jag har ingen aning om vad det skall bli av det hela. Stuvarna är avsedda för quiltning och därför inte så stora (inga hela plagg alltså).
Det jag kan tänka mig är att använda dom som accenter i plagg, som undersidan på en krage eller insidan på jackmuddar. Jag såg en jacka från Sunny Sports gjord i Harris Tweed, som hade paisleytyg som kontrast på det sättet, och det var läckert och väldigt snyggt. Såg litet klassiskt ut faktiskt.